När jag satt där och lät tankarna fara iväg, kom jag att tänka på gårdagens lydnadsträn. och hur mycket jag skulle återge i bloggen, men framför om lusten till mitt bloggande som inte varit lika energiskt och lustfyllt, som under Özets valp- och unghundsperiod. För kanske är det så, att det inte är så roligt och inspirerande att skriva inlägg när det flyter på och går i ”vardagslunk”. För visst är det mycket roligare att skriva när man stöter på patrull (om det inte sker ständigt förstås), vilket jag gjorde under kvällens lydnadsträning igår, även om det inte är vidare värst roligt för stunden.
Se inlägg "SAMMANBROTT" (2 maj)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar