JAKTKURS - 1:a (m&b)

Jag som varit så tveksam om jag ska lägga jakten på hyllan helt och hållet eller ej, vill ändå ge det ytterligare en chans. Efter att fått nytändning hos Elsa Blomster (privatlektion) då jag fick en del belöningstips  bl.a. att använda mig av samma belöningstänk som i lydnaden, så stod jag då idag åter tillsammans med ett gäng förväntansfulla retrieverägare i grusgropen i Gråbo - dominans av flattar och labbar.

Instruktörer : Marianne och Barbro, genom SSRK GBG avd.

Efter presentation och lite snack, delades vi in i två grupper – den ena gruppen (vår) började med en lightvariant av ett danskt/norskt bruksprov (brugsprøve) som är ett enkelt lydnadsprov, där det ingår 5 moment.
1. Jaktfot (här, med både kopplad och lös hund)
2. Stadga (lämnade hunden ca 30-40m?)
3. Inkallning
4. En enkelmarkering (avstånd ca 30-40m – valfritt avstånd)
5. Skottfasthet (hunden vid förarens sida)
I det stora hela, så gick det väl ganska bra, även om just fotgåendet inte var vad det brukar – han gick ca en ½-”Özetlängd” framför mig !!! Kan nämna att alla hundarna strulade en del vid fotgåendet, MEN vill också nämna att de flesta – inkl. Özet – gick desto bättre inför de senare markeringarna.

Det var i samband med den första markeringen, då Özet började utföra sitt – ”ska bara” – vilket innebär att det ska snusas och kissas, som Barbro påpekande att jag ska vara TYST och inte störa Özet ! - VA – inte sa väl JAG något ???

Fortsatte sedan med ytterligare några varianter på markeringsövningar både med och utan skott. Och det var just HÄR, efter första skottet som Özet knallade – han hann visserligen inte mer än nån meter, innan jag hejdade honom, men ändå ! Det är nog rätt sällsynt att nån blir GLAD, när ens hund visar dom tendenserna ….

Grupperna bytte plats och vår grupp vandrade till Marianne för ännu fler markeringar.
Inledde med ett par enkelmark. - även Marianne hojtade till, att jag skulle vara TYST (första markeringen – och se – därefter gick det mycket bättre. Och det var DÅ som Jespers vålnad tonade upp sig och jag minns tydligt hans ”hold din kæft” från Fegenlägret i somras.
Därefter fick dom som ville (Özet ville och kunde) en dubbelmarkering i det ”kända målomr.” , fortsatte med ett par enkelmark. med dolda nedslag på olika platser och avslutade med enkelmark. med olika nedslag (en mark. i taget) för resp. hund, alla nedsl. synliga för samtliga hundar och en del hundar ”gick i fällan” och sprang och undersökte tidigare nedslag – dock INTE Özet, kan jag stoltsera med !

Det var ett par riktigt roliga timmar och jag kände mig nöjd och belåten, trots att det blev en del snusande och kissande. Men det bästa av allt, var att snus- och kissandet minskade och det blev bättre och BÄTTRE … och efterklokt kom jag på att Özets grepp ju var kanonbra genomgående och tanken slog mig att kanske var det mina mottaganden knäböjande på huk hjälpte till ...