Medan vi väntade på huvudattraktionen (i vårt tycke) Mats & Älvis (Özets kullbror) som hade näst sista startnr, gick vi mellan ÖKL och NKL-rutorna och kollade. När det då äntligen blev dags för lille Älvis, fick vi se en hund som saknade motivation för tollingarbetet och en husse som efter vattenmarkeringen (som följd av tollingen) valde att bryta. Trist – men ”skit happens” !
Efter tack och hej tog vi oss tillbaka till Kalle (på Spången) för en promenad och fika. Senare efter en öl i en sprakande solnedgång åt vi en kanongod middag och planerade inför morgondagen, då vi beslöt att ta vägen om Kullaberg på hemvägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar