Idag skulle jag hämta Tommy och Lasse, som kom hem från sin Spanienresa på Landvetter, men först skulle jag förstås ut med hundarna en sväng. Där jag först tänkte gå, där var det folk så jag vände därför och valde att istället gå där vi gick igår - men idag något kortare runda.
Hade släppt Rejs, som sprang omkring och var lycklig som vanligt - har sagt det förut, att springa är det bästa han vet. Rätt som det var stannade han upp en sekund, för att sen dra iväg djupare in i skogen, påhejad av Semla som skällde, men som vanligt var kopplad ...
FAN ... gormade NEEEJJJJ samtidigt som jag efter några sekunders fepplande äntligen fick tag på visselpipan och blåste inkallningssignal ... och tusan vad GLAD och STOLT jag blev när han tvärvände och kom tillbaka lika glatt som när han stack - älskade lille rödspättan 💞
Tanken slår mig återigen - han är ju SÅ samarbetsvillig, glad och positiv och har sån stor motor, TÄNK om han INTE hade haft sin HYPERAKTIVITET att dras med, som gör att han inte kan hantera sina känslor och blir stressad ... Men vad gör väl det, att han är lite väl mycket "jobbig" ibland, het som en braskamin, när han för övrigt är världens goaste ... som vi ÄLSKAR vår "Speedy Gonzales" 💖
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar