Fortfaranade
ont i magen, undrar om det är för jag ”ansträngde” mig vid
spegelputsningen i samband med klubbens städdag igår.
Delade upp oss idag, jag tog Semla och tog
en promenad i sakta mak (varje steg gjorde ont) vid klubben/Maderna och passade på att plocka björkris, påsken närmar ju sig.
Tänkte
mycket på Anne, som begravde sin bästa kompis idag. Semla
och jag stannade upp - blickade ut över Maderna och skänkte en tanke,
till de - Anne och de andra - som tog farväl av sin kära kamrats tragiska bortgång.
Samtidigt
som jag tänkt mycket på Anne den senaste tiden, har jag förstås
tänkt mycket på "min egen" Anne (bästa vän/kusin), även
om dödsorsakerna skiljer sig markant. VET verkligen vad Anne går
igenom - känner bl.a. SÅ väl igen det där med att man väntar på
att vakna upp ur mardrömmen ...
Borta ur synhåll, men för alltid kvar i hjärtat …