Kall morgon -10gr
Det känns allt bättre, även om jag är väldigt trött o lite knäsvag! Lite längre runda idag …
Kall morgon -10gr
Det känns allt bättre, även om jag är väldigt trött o lite knäsvag! Lite längre runda idag …
En liten sväng på ”mammas gata” - typ 400m t&r, dock fortfarande lite darrigt o tjåstigt …
Idag begravdes svärmor/Tommys mamma och det kändes verkligen sådär att inte kunna stå vid Tommys sida. Eftersom jag inte hade ork nog att närvara, så gjorde jag en liten minneshörna, för att kunna delta och tänka på Tommy och resten av familjen på mitt lilla sätt!
Till Närakuten på återbesök på morgonen, för nya tester efter natten. Nya prover togs, värdena var fortsatt bra, t.o.m. ännu bättre än igår. Fick tre alternativ – att återuppta antibiotikakuren, men då utesluta den mest ”aggressiva” av tabletterna, eller fortsätta som nu, med den avbrutna antibiotikakuren eller att byta till en annan typ, vilket då skulle vara omständigt, då jag isåfall behövde gå via (stora)akuten. Jag fick själv fatta beslutet – jag valde att fortsätta som nu, att varken återuppta den befintliga antibiotikakuren eller byta till en ny. Jag sa att jag inte orkade en omgång med att må dåligt igen - läkaren svarade med att han förstod!
På en liten trädgårdsrunda på darriga ben
Har nu äntligen - om än matt o knäsvag (ni som hängt med, vet orsaken) - börjat återhämta mig o kan för första gången njuta av BÄSTA KOMPISARNAS fina ”Krya på dig bukett” - så tacksam att ha dom i mitt liv
Morgonen började med ett bra samtal med en läkare från avdelningen (?), som hänvisade mig till Närakuten, då han menade att han inte kunde föreskriva/utfärda alternativ behandling/ny antibiotika, utan att träffa mig (-jag fattar).
Sagt och gjort, men det han uppenbarligen inte hade koll på, var att jag var tvungen att gå via (den stora) akuten, vilket en grinig gubbe på Närakuten informerade mig om – han hade nog en dålig dag!
Vidare då till ”akut-akuten”, där jag blev desto vänligare bemött, där fick jag en pappershandling snabbt ifylld och med den i handen tillbaka till Närakuten. Väl tillbaka på Närakuten, var gringubben inte längre kvar, utan blev bemött av en annan personal som var tillmötesgående och trevlig.
Därefter träffade jag både sjuksköterskor och läkare, som alla var fantastiskt omhändertagande. Genomgick samtal och undersökning av läkaren och diverse prover togs (bl.a. sänka) som jag sedan fick vänta på i ca 1 timme. Medan jag väntade fick jag både isglass och näringsdryck.
Ja, visst är det skönt att vara hemma, men pga att jag har haft diarré och våldsamma kräkningar sen hemkomsten igår, då jag började med antibiotikakuren. Jag orkade inte ens gå till toa utan Tommys stöd, benen bar mig helt enkelt inte - tror jag aldrig känt mig så sjuk ...
Ringde avdelningen på kvällen (jour!!!) och berättade om min situation – jourläkaren sa att jag skulle avbryta pågående tablettintag och ringa tillbaka imorgon bitti, för vidare konsultation med operatören …
Idag fick jag och min sänggranne besked att våra ”värdekurvor” hade börjat vända och att vi därför var redo för hemgång. Efter genomgång med läkare (sänggrannens) om råd och anvisningar, ringde jag Tommy som kom och hämtade mig.
Så gött att komma hem - vilar på samma plats med samma sällskap, där smärtan började som senare alltså visade sig vara brusten blindtarm …
Blir kvar en dag till, bl.a. pga att antibiotikan ännu inte har gett några större förändringar. Trött förstås, bl.a. pga sömnbrist och det pga höga snarkningar under natten – jag som har svårt att somna i vanliga fall ...
Men annars rullar sjukhuslivet på. Även om det är långtråkigt, så har jag glädje av min sänggranne. Vi har samma humor och roar varandra så gått vi kan, samtidigt som vi stöttar varandra. Han gjorde sitt ingrepp (även han brusten blindtarm) några timmar innan jag och våra krämpor/upplevelser liksom följdes åt med några timmars mellanrum …
Vi roade oss bl.a. med att kolla på curlingen (OS) och Mellon tillsammans. Fick även sällskap av ett par andra trevliga patienter (bukspottskörteln o brusten blindtarm).
Trött och lite tagen efter nattens operation = sprucken blindtarm, men var på benen snabbt. Blir kvar på avdelningen, troligen i ett par dagar. Mitt fall var tydligen komplicerat, då läkaren hade kallat in nattens bakjour som anslöt och hjälpte till under operationen.
Glad att min sänggranne visade sig vara en man från pbk, som jag kände igen på rösten när han passerade min säng (täckt av draperi). Vi hade glädje och stöttade varandra under vistelsen, vi kollade mello och en del av OS-sändningarna tillsammans.
Det som började med magvärk, som jag trodde berodde på att jag var trög i magen, som jag ju är ibland ... slutade med ambulansfärd till akuten och senare på natten operation för brusten blindtarm ...