Kall morgon -10gr
Det känns allt bättre, även om jag är väldigt trött o lite knäsvag! Lite längre runda idag …
Kall morgon -10gr
Det känns allt bättre, även om jag är väldigt trött o lite knäsvag! Lite längre runda idag …
En liten sväng på ”mammas gata” - typ 400m t&r, dock fortfarande lite darrigt o tjåstigt …
Idag begravdes svärmor/Tommys mamma och det kändes verkligen sådär att inte kunna stå vid Tommys sida. Eftersom jag inte hade ork nog att närvara, så gjorde jag en liten minneshörna, för att kunna delta och tänka på Tommy och resten av familjen på mitt lilla sätt!
Till Närakuten på återbesök på morgonen, för nya tester efter natten. Nya prover togs, värdena var fortsatt bra, t.o.m. ännu bättre än igår. Fick tre alternativ – att återuppta antibiotikakuren, men då utesluta den mest ”aggressiva” av tabletterna, eller fortsätta som nu, med den avbrutna antibiotikakuren eller att byta till en annan typ, vilket då skulle vara omständigt, då jag isåfall behövde gå via (stora)akuten. Jag fick själv fatta beslutet – jag valde att fortsätta som nu, att varken återuppta den befintliga antibiotikakuren eller byta till en ny. Jag sa att jag inte orkade en omgång med att må dåligt igen - läkaren svarade med att han förstod!
På en liten trädgårdsrunda på darriga ben
Har nu äntligen - om än matt o knäsvag (ni som hängt med, vet orsaken) - börjat återhämta mig o kan för första gången njuta av BÄSTA KOMPISARNAS fina ”Krya på dig bukett” - så tacksam att ha dom i mitt liv
Morgonen började med ett bra samtal med en läkare från avdelningen (?), som hänvisade mig till Närakuten, då han menade att han inte kunde föreskriva/utfärda alternativ behandling/ny antibiotika, utan att träffa mig (-jag fattar).
Sagt och gjort, men det han uppenbarligen inte hade koll på, var att jag var tvungen att gå via (den stora) akuten, vilket en grinig gubbe på Närakuten informerade mig om – han hade nog en dålig dag!
Vidare då till ”akut-akuten”, där jag blev desto vänligare bemött, där fick jag en pappershandling snabbt ifylld och med den i handen tillbaka till Närakuten. Väl tillbaka på Närakuten, var gringubben inte längre kvar, utan blev bemött av en annan personal som var tillmötesgående och trevlig.
Därefter träffade jag både sjuksköterskor och läkare, som alla var fantastiskt omhändertagande. Genomgick samtal och undersökning av läkaren och diverse prover togs (bl.a. sänka) som jag sedan fick vänta på i ca 1 timme. Medan jag väntade fick jag både isglass och näringsdryck.
Ja, visst är det skönt att vara hemma, men pga att jag har haft diarré och våldsamma kräkningar sen hemkomsten igår, då jag började med antibiotikakuren. Jag orkade inte ens gå till toa utan Tommys stöd, benen bar mig helt enkelt inte - tror jag aldrig känt mig så sjuk ...
Ringde avdelningen på kvällen (jour!!!) och berättade om min situation – jourläkaren sa att jag skulle avbryta pågående tablettintag och ringa tillbaka imorgon bitti, för vidare konsultation med operatören …
Idag fick jag och min sänggranne besked att våra ”värdekurvor” hade börjat vända och att vi därför var redo för hemgång. Efter genomgång med läkare (sänggrannens) om råd och anvisningar, ringde jag Tommy som kom och hämtade mig.
Så gött att komma hem - vilar på samma plats med samma sällskap, där smärtan började som senare alltså visade sig vara brusten blindtarm …
Blir kvar en dag till, bl.a. pga att antibiotikan ännu inte har gett några större förändringar. Trött förstås, bl.a. pga sömnbrist och det pga höga snarkningar under natten – jag som har svårt att somna i vanliga fall ...
Men annars rullar sjukhuslivet på. Även om det är långtråkigt, så har jag glädje av min sänggranne. Vi har samma humor och roar varandra så gått vi kan, samtidigt som vi stöttar varandra. Han gjorde sitt ingrepp (även han brusten blindtarm) några timmar innan jag och våra krämpor/upplevelser liksom följdes åt med några timmars mellanrum …
Vi roade oss bl.a. med att kolla på curlingen (OS) och Mellon tillsammans. Fick även sällskap av ett par andra trevliga patienter (bukspottskörteln o brusten blindtarm).
Trött och lite tagen efter nattens operation = sprucken blindtarm, men var på benen snabbt. Blir kvar på avdelningen, troligen i ett par dagar. Mitt fall var tydligen komplicerat, då läkaren hade kallat in nattens bakjour som anslöt och hjälpte till under operationen.
Glad att min sänggranne visade sig vara en man från pbk, som jag kände igen på rösten när han passerade min säng (täckt av draperi). Vi hade glädje och stöttade varandra under vistelsen, vi kollade mello och en del av OS-sändningarna tillsammans.
Det som började med magvärk, som jag trodde berodde på att jag var trög i magen, som jag ju är ibland ... slutade med ambulansfärd till akuten och senare på natten operation för brusten blindtarm ...
Idag var det uppstart på U-K's och min specialsökskurs - så duktiga ekipage - lättsamt o kul gäng ...
F&S och cirkelgym idag - idag var det precis 1 år sedan jag steg in i cirkelgym-salen och blev verkligen överraskad och förvånad hur roligt det var - gymträning (som jag tycker är ganska tråkigt) fick en helt ny mening - har sen dess varit trogen deltagare ...
Men tråkigt är att ledaren som varit min stora inspiration detta året (även skivstångspass) ska byta arbetsplats och börja på V:a Hamngatan istället. Jaja, that's life ...
Friskvårdskurs på klubben igen - temat för dagen var massage&stretching, med efterföljande aw-promenad i solskenet …
Med tanke på dagens väderlek (snöfall) tänkte jag att det får bli en kort/säker bilfärd inför hundpromenaden. Men jösses vad folk bär sig åt (haha, precis som jag själv, för ett par veckor sedan) - först var det någon som gjorde ett misslyckat försök att köra uppför Sotenäsvägen/backen (backen är brant och det kan hända den bäste – jag vet, sen gammalt). Jag hade stannat (jag körde nedför) mitt i backen för att se hur det hela fortlöpte, påföljden blev att det blev smått kaos (3 bilar) bakom bilen som inte kom upp, när denne höll på att vända.
Vidare stod det en långtradare med varningsblinkers på, utanför Triumfglass. När jag var på väg att köra om och var i höjd med släpet, började han helt plötsligt köra (blinkade inte ens, vilket jag gjorde) och inte nog med det, han körde ut i min fil (jag stampade på bromsen o kanade en bit innan jag fick stopp - tur det, annars hade han tryckt ut/av mig från vägen) för att han behövde ta ut svängen, när han skulle in på Triumfglass område.
På hemvägen, var det ytterligare stopp i Sotenäsbacken - skönt att jag har en bil som tuggar sig upp, trots jag nästan fick stanna för att ta mig förbi de stillastående bilarna som inte klarade backen …
Men innan dess, hade hundarna och jag varit ute och gått en sväng på en alldeles nyplogad (mötte plogen) gångväg, så skönt.
Strax innan vi kom tillbaka till bilen, såg vi den trevlige mannen, med den lika trevliga hunden, från den andra hästgården, som kom gåendes mot oss, men vek av för att underlätta för oss.
Senare under kvällen hann vi med både ansning av Rejs vildvuxna öron, OS-invigning och trädgårdsrastning i trädgården i ymnigt snöfall.
Det är inte ofta jag ställer väckarklockan numera, men det händer, som idag tex. när jag skulle ta emot och förklara för trädgårdskillarna hur dom skulle ta sig an (klippa) häcken. Medan grabbarna klippte häcken for jag ut med hundarna, för en promenad.
På hemvägen (även på utvägen) körde jag förbi en massa polisbilar, som både stod parkerade och kom körande - fick aldrig vetskap om varför. När jag kom hem igen var häcken klippt och dom höll på att lasta klippet på bilen – hade en liten trevlig chatt innan dom åkte iväg.
*
På kvällen körde vi ett litet specialsökspass, med en form av urvalsbana.
Testade en ny sträckning – ny start- och slutpunkt – på en gammal promenadrunda idag – man blir ju lätt trött att gå i samma fotspår hela tiden ...
Tänker alltid så mycket bra saker att skriva, under mina promenader tillsammans med hundarna, men sedan när jag väl har slagit mig till ro och ska börja skriva har jag ”tappat det” ...
*
Idag var det verkligen en njutbar runda, till skillnad mot gårdagen, kanske främst för att jag idag var iklädd i mitt gamla favoritunderställ …
Rejs lycklig att få vara utan koppel större delen av rundan, men när vi kom till ett område med färskt vildsvinsbök, kopplade jag upp honom. Inte för han verkade bry sig nämnvärt, men vågade inte chansa. Om det var dagsfärskt eller från natten var ju såklart svårt att avgöra, men mjukt och inte det minsta fruset, det hade ju ändå varit kallt i natt typ närmare -10 grader.
Efter F&S blev det en promenad (förstås) och måste säga att det är tur att jag kan ta till busvissling, när jag som idag glömde visselpipan, om det inte vore för dom nedkylda fingrarna pga kylan - för fy f_n vad kallt det var idag. Är så jäkla trött på den här RÅA kylan - kylan tränger in genom märg o ben ...